Jag blev politiker för byns skull – Anders, Strövelstorp
Jag bor här i en villa sedan 25 år tillbaka. Men jag växte upp i grannhuset! Som ung bodde jag en sväng i Ängelholm, men det var rätt uppenbart för både mig och min fru att vi ville tillbaka ut hit till Strövelstorp. Mina söner är femte generationens strövelstorpare. Det är ingen stor by så man känner de flesta och det är ett fint kvarter vi bor i, man håller koll på varandras ungar och hus och sådär.
Strövelstorp är precis lagom, här finns allt man behöver: affär, bilmack, förskola, skola och ett rikt föreningsliv. Vi har föreningar för skytte, innebandy, bordtennis, taekwondo och inte minst fotboll. De allmänna kommunikationerna här ute är fantastiska, bussarna går nästan dygnet runt – så fastän man är på landet är det nära till städerna. Jag nyttjar inte kollektivtrafiken längre för jag är bilfantast, men jag gjorde det under hela min ungdom och mina barn gör det.
Jag jobbar som stationschef på en bilbärgningsfirma i Ängelholm sedan 8 år tillbaka. Utöver det engagerar jag mig ideellt som fritidspolitiker. Det började med att jag slogs mot politiska beslut om att lägga ner brandvärnet här i byn. Efter fem års kamp gick de med på att behålla tre av dem. Centerns partiledare tyckte att jag gjort bra ifrån mig och uppmuntrade mig att bli politiker. Det blev jag, men senare bytte jag parti, till Moderaterna. Men det är viktigt att säga att bymänniskan Anders och politikern Anders inte är samma person. Jag blev politiker för byns skull, och senare har det blivit ett bredare engagemang för landsbygdsfrågor i allmänhet. Folk på landet ska inte ha sämre förutsättningar än stadsborna. Just nu jobbar jag stenhårt för att byn ska få bra äldreboende och seniorbostäder. Jag brinner för min by helt enkelt.
Jag tror att kommunerna överlag behöver få in barn och ungdomar i föreningslivet, det blir i längden en jättebesparing för samhället. Min filosofi är att om jag får hit en sexåring – oavsett vart han kommer ifrån – och lär honom bondförnuft från början, då hamnar han inte på gatan och i gängen. Det ideella arbetet gör stor skillnad. Det bästa med att engagera sig ideellt är glädjen som det ger att glädja andra, det är värt hur mycket som helst.
Jag har sett en stor förbättring de senaste 10 åren. Den politiska viljan och engagemanget har ökat generellt, och byarna – Munka Ljungby och Strövelstorp – har vuxit. Det byggs fler bostäder och folk som är vana vid stadslivet flyttar ut hit och vill skapa förbättring. Min uppfattning är att det är billigare att satsa på landsbygden för att människorna här har ett större engagemang, man bryr sig mer om sin by. Om man är ute med hunden och märker att något ute i byn är trasigt, ja då hör man av sig och ser till att det fixas. Jag tror att kommunen kommer fortsätta att växa, men jag vill inte att den ska bli för stor – då tappar man bykänslan.
Förutom politiken är jag engagerad i byns idrottsförening, jag sitter med i styrelsen för Strövelstorps GIF. Föreningen är en samlingspunkt i byn och nästa år har vi 100-årsjubileum! Då blir det lite jippo hela året, och en stor jubileumsfest till våren. Jag vill också nämna att byn har ett engagerat byalag, en förening som driver byns frågor och vill göra det så bra som möjligt för invånarna här. De var till exempel drivande när det skulle installeras fiber. Byalaget är engagerade i byns välmående helt enkelt.