Jag tänker att ingen är fri förrän alla är fria – Love, Klippan

Jag arbetar i Klippan. Jag är uppväxt där och när jag tog studenten så flyttade jag därifrån. När det annonserades en tjänst i Klippan som jag tyckte lät spännande så då hamnade jag där igen. Jag är rättighetsstrateg i Klippans kommun, så jag jobbar med antidiskrimineringsfrågor. Jag pluggade mänskliga rättigheter och har sedan dess jobbat inom ideell sektor innan jag började på kommunen. Man har förhoppningsvis en möjlighet att påverka saker i en positiv riktning. Jag brinner för en utopi, en tanke om ett samhälle där varenda levande varelse lever fritt och fullgott utan rädslor, smärta och förtryck. Jag tänker att ingen är fri förrän alla är fria.

Jag är ofta tacksam över att jag lever fri. Jag har inga begränsande strukturer runt mig i någon vidare mening – jag står fri att välja partner, yrke och bostad. Jag är tacksam för det. Jag tänker att det är en förutsättning för ett gott liv. För mig är ett gott liv när man har möjlighet att vara tacksam. Livet går ju upp och ner och man kan hamna i jobbiga situationer och perioder som kanske känns tunga, men att man ändå har en grundinställning som gör att man har saker som man är tacksam för. Att jag kan sova med tak över huvudet, jag har mat för dagen och jag har mycket av det på listan över saker man behöver. Det känner jag en aktiv tacksamhet för. Jag kopplar ihop det mycket med att må bra.

Jag känner mig nog vilsen lite till vardags. Om jag tittar på mina föräldrar så växte dem upp, gifte sig, skaffade barn och så jobbade de på samma ställe i hundra år. Så är det ju inte idag och det tror jag för med sig en viss vilsenhet. Vad ska det bli av med mig? Som i förra veckan när jag nästan köpte ett hus i Röstånga och så fick jag inte det huset och funderade på en lägenhet i Göteborg istället. Då kände jag mig lite vilsen i vad jag egentligen ville.

Min farmor är begraven i en liten kyrka som ligger på vägen från Klippan. Där finns en minneslund som jag går till ibland. Hon var min bästa vän, så jag går ofta dit för att hälsa på henne. Naturen i Söderåsen är helt fantastisk och där känner jag mig väldigt hemma. I Helsingborg saknar jag riktig skog där man går ut och det är helt tomt. Söderåsen är ett stort naturområde där det finns vandringsleder runt Skäralid. Där finns resturanger och museum, där finns mycket folk. Sen finns det andra delar av Söderåsen som jag föredrar som är folktomma, där man kan vandra runt på lite mer gömda leder. Naturen i klippan är charmig. Som liten minns jag att det var nice att lalla runt i skogen och ha nära till naturen. Det känns som att det enda man gjorde när man var liten var att var ute, det är säkert därför jag nu i vuxen ålder längtar efter det, eftersom det känns så mycket hemma.

Jag tycker bananflugor är fantastiskt intressanta djur. Det var de första djuren som skickades upp i rymden. De har en kort livslängd så många forskningsstudier utgår från bananflugor. Nästan alla forskningsstudier börjar med bananflugor. Ska man ta reda på något med en genetisk studie så tittar man ofta på dem. De lever en så kort tid att man kan se livsförändrande mönster snabbt.