Lönhult har alltid varit ett kall för mig och jag har aldrig velat något annat än att bo här – Charlotte, Höganäs

Här är en gård som härstammar från 1500-talet. Jag är fjärde generationen här på gården och det är precis 100 år sedan min farmors pappa köpte den här gården. Idag är det en hästgård, men fokus är på växtodling. Nu har vi konventionell växtodling med spannmål och detta år ska vi ställa om till ekologiskt. Jag och min man är väldigt inne på allting med ekologi, miljö och få en bättre ekonomi. Vi har ett arabstuteri och hästarna är min hobby. Jag är inte så duktig på att rida, så jag tycker det är roligast att föda upp föl.

Lönhult har alltid varit ett kall för mig och jag har aldrig velat något annat än att bo här. Jag är född här, uppvuxen här och har alltid bott här. Nackdelen med att bo på landet är att det kan vara lite ensamt, men det har jag ju ordnat med fyra barn. Det är jättemysigt att jag, Gustaf och våra barn umgås hela tiden. Jag har alltid drömt om många barn och har aldrig önskat något annat än att bo på landet. Nästan allt kretsar kring Lönhult och familjen. Charmen med att bo så här är att kunna ge barnen uppväxten som jag verkligen vill ge dem med landet och djuren. Det bästa är att kunna jobba med min man, att vi gör detta tillsammans. Vi båda älskar Lönhult och han brinner för detta lika mycket som jag. Vi jobbar hela tiden, men samtidigt så jobbar vi för oss själva och vi älskar ju detta.

Det som är skönt med att jobba här är att vi själva får välja vårt eget team. Vi har valt personer som bara är positiva och inte pratar illa om varandra. Alla hjälper till överallt och det gör att det blir en väldigt trevlig stämning. Vi har två som jobbar heltid och en sommarjobbare som är min gamla elev från Integrationsguiden som jag startade. Där lär jag unga, ensamkommande pojkar om seder och bruk, hur man uppför sig, artighet och uppfostran. Alla har jobb idag och alla har jättefina betyg. Det är inte så lätt att komma till ett annat land och inte veta hur kulturen fungerar. Det är ju kulturen som är annorlunda. Jag säger att det inte spelar någon roll vart man kommer ifrån, hur man ser ut eller hur rik man är. Det enda man bryr sig om är om är snäll och artig – det är det enda som folk bryr sig om.

Vi odlar spannmål och nu när vi ställer om till ekologiskt ska vi se om vi kan ha lite samarbeten med lokala livsmedelsproducenter som också gör lite eget. Vi är extremt öppna för att hjälpa varandra här. Både jag och Gustaf tycker det är roligt med samarbeten där båda parter lyckas. Våra önskemål med Lönnhult är att öppna upp det lite mer och att utveckla det i den ekologiska andan.

I Kullabygden är det ovanligt positivt med mjuka och öppensinnande människor, långt mer än på andra ställen jag varit på. Jag tror det beror på den positiva spiralen när händer mycket här i Kullabygden med livsmedel och restauranger. Här hjälps man åt. I många andra kommuner hjälper man inte varandra, men här hjälper företagare varandra hela tiden, det är en stor skillnad. Det har andra kommuner att lära sig. Småbönder och stora företag är hjälpsamma mot varandra. Vi är en kommun där vi vill lyfta varandra och det är ovanligt. Jag är absolut den som flyttar sist från Kullabygden, utan tvekan.