Med vänlighet kommer man långt – Joakim & Lena, Kågeröd
Vi är gifta sedan år 2000, så vi har varit gifta i 22 år nu. Det är snart 16 år sedan vi flyttade hit. Vi har trivts jättebra, framför allt var det så skönt att komma ut ifrån bostadsområdet där vi bodde i villa. Efter en stressig dag kan man gå ut i stallet och bara andas. Här har vi friheten och utrymmet att kunna gå ut utan att ha grannar nära inpå som till exempel har åsikter om hur man sköter sin trädgård. Det är mycket mer privat, och samtidigt har vi ändå grannar på andra sidan vägen som man kan snacka med över postlådan då och då. Här finns en bra grannsamverkan, tillsammans håller vi koll på brottsligheten.
Våra barn har vuxit upp här, och för dem har det väl funnits både för- och nackdelar med det. Ibland kunde det vara svårt när de skulle träffa kompisar och behövde ta sig in till Kågeröd. De har fått åka skolbuss till skolan. Samtidigt var det många av vännerna som följde med ut hit. Det tyckte de var spännande, vi har ju djur och så. Vi skaffade gården efter att vi köpt ponny, det blev så mycket resande fram och tillbaka från stallet. Vi kikade först på gårdar närmre Helsingborg, men det var mycket dyrare och här finns mer mark till hästarna. Och nu har ju Pågatågen kommit hit också! Det är bra. På lördag tar vi tåget till Båstad för att gå på konsert.
Lena: Jag arbetar i Påarp som blomstergrossist, vi jobbar båda två. Men vi har butik här ute på gården också, Betong & Blandat. Det började med att jag blev medtvingad till en betongkurs för 12 år sedan, vilket slutade med att jag gjorde ett fågelbad och tyckte att det var jättekul. Nu har vi gjort om stallet till utställningslokal och brukar ha marknader. Folk tittar förbi lite när de vill hos oss, det behövs inte så mycket planering. Samhället har förändrats mycket, typ att man måste få en inbjudan för att komma och hälsa på. Med butiken har vi vant oss vid att folk kommer hit. Kommer någon hit så öppnar vi butiken, vissa kör riktigt långt och många är nyfikna.
Det är inte alltid helt lätt att driva butik här – man blir inte profet i sin egen hemstad. Målet är inte att vi ska kunna leva på det, utan det startade som en hobby och är det fortfarande, jag vill inte att det ska bli ett tvång! Så jag jobbar kvar på mitt ordinarie jobb, även om det blir mycket att göra. Vi är måna om att det ska göras ordentligt, och kunderna får alltid kvitto på allt. Tyvärr finns det många skeptiker. Avundsjuka är det värsta som finns. Jag tycker att man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad, och vara snäll mot människor. Jag tror att man kommer långt med det. Idag dömer folk varandra hårt och ser bara saker ur sin egen synvinkel. Men med vänlighet kommer man långt.
Joakim: Jag är ordförande i Dufeke Jackskytteklubb, som har funnits sedan -71. Det ligger precis utanför Kågeröd. Vi har runt 100 medlemmar. Vi sysslar med skytte på lerduvor, hög fasan, skeet och nordisk trapp. Jag började skjuta där redan som 13-åring och sedan engagerade jag mig och gick utbildningar. Nu är jag instruktör och lär nybörjare – vissa är erfarna jägare och andra har aldrig provat på det förut. Som instruktör hjälper jag till att förklara hur man ska tänka. Det är roligt!
Kågeröd kommer att växa framöver, nu när tåget är klart kan vägbyggena prioriteras. Här kommer nog att bo jättemånga. Ekologisk odling är något som blir större hela tiden, vi har en granne som har ekologisk odling där man kan registrera sig på månadsabonnemang. Det är ett kollektivt system där man kan köpa det som folk odlar. Vi har själva odlat nu för första gången och den potatisen blev jättegod! Förr hade vi höns också, de var frigående och äggen var de godaste vi ätit. Gulan var så gul att man knappt trodde att det var sant! Och tuppen följde efter oss vart vi än gick, haha.