När själen får grönska mår man bra – Eva, Höganäs
Vi flyttade till Höganäs när vi fick vårt första barn. Vi ville ifrån storstaden och ha närmare till naturen, till ett lugnare tempo och ha jord under fötterna. Idag är jag författare i första hand. Jag gav ut min första bok 2004. Jag har jobbat parallellt som journalist och författare i många år, men jag skriver inte så mycket för tidningar längre. Jag har mer fokus på böckerna nu. När jag blev journalist ville jag förändra världen, som man vill när man är ung, och skriva om politik. Efter 10 slitsamma år på en dagstidning kände jag att jag ville göra något annat. Jag fick ett erbjudande om att jobba med trädgård för Allers veckotidning. Att förändra världen måste inte bara handla om att peka på orättvisor som man gör som journalist – det kan också handla om att lyfta fram fina värden. Att visa att det går att leva närmare naturen och att vi mår bättre av det. Jag har skrivit böcker som handlar om hur bra man mår av att vara ute i naturen och trädgården. Jag möter människor som kan relatera till det och som säger att mina böcker haft en stor betydelse för dem. Då har man ju inte förändrat hela världen men förändrat livet litegrann för någon. Det känns ju fantastiskt och värdefullt.
För mig är trädgård, växter och natur livsluft. Jag tror det är något ursprungligt att kunna odla sin egen mat och leva av det jorden ger. Jag är inte på något sätt självförsörjande på grönsaker, men det är ändå en väldigt tillfredsställande känsla att kunna gå ut och plocka. Som igår när vi skulle ha middag kunde man plocka sallad, gurka, chili, squash, örter och lök. Det tycker jag är underbart. Att vara bland växter gör att man jordar sig och kommer i kontakt med naturen och det i sig ger en trygghet och ett lugn till själen. När själen får grönska mår man bra.
Staden ligger vid kusten, så vi har mycket natur nära. Vi är mitt i centrum och ändå så är det ett lugnt villakvarter. Det finns en mix av liv som det ska vara i en stad med butiker och de här lugna villakvarteren. Jag tycker det är viktigt att värna om den känslan nu när man bygger nya bostäder. Man ska växa men ändå behålla känslan av småstad. Det har även varit tryggt när barnen växt upp, att de kunnat gå till och från skolan på egen hand. Det finns ett stort värde i det.
Det som jag tycker är kärnan med Höganäs är att det är en småstad. Det är ingen liten fiskeby eller större stad. Höganäs har småstadens charm. Man kan gå från bostadskvarteret, gå igenom stan och komma ner till stranden. Med småstadens charm menar jag det här att man kommer in i en butik, så har man ofta varit där förut och man känner personalen. Man kan inte gå genom Höganäs utan att hälsa på någon. En vanlig dag när man är ute och går så möter man alltid någon man känner och det finns en trygghet i det. Man känner varandra som Höganäsare. Det tycker jag är greppbart. Som ung reste jag väldigt mycket och ville se världen och jobbade utomlands, men när man kommer hem igen känner man att det är viktigt att ha en plats som känns som hemma. Det gör Kullabygden för mig. Det är här jag har rotat mig. Detta är hemma.
Kullaberg är en speciell plats. Det är en kombination mellan dramatik och stillhet. De branta vassa klipporna som möter havet, det hittar man inte på så många ställen. Vågorna slår in på det hårda berget och det ger en dramatik och skönhet. Samtidigt har man stillheten som man får när man går i de stora bokskogarna. Man tröttnar aldrig på att titta på havet, det är aldrig likadant. På Kullaberg har du hav, berg, himmel och grönska. 4 kompontenter om jag inte kan vara utan. Jag hade nog haft svårt för att bo långt från havet.